var ska man börja?
månaden som gått har varit allt annat än en promenad i parken, orkar inte wrap everything up men i kväll orkade jag äntligen tänka ut (den efterlängtade planen) att baka bröd och faktiskt också genomföra den. inte den mer avancerade bakningen jag hade tänkt mig, men bröd blev det och några goda havretekakor hann jag klämma framför tv:n också. kanske är jag ändå på väg tillbaka.
samtidigt är jag så frustrerad att terminsstarterna blir så här (den här så klart ännu värre eftersom jag är flera veckor efter) - är det alltså the gist av mitt jobb att starten innebär en hel massa stress och ångest och sedan tillbringar man året med att försöka kompensera det? det plågsamma i det hela är ju att det är barn det drabbar, kollegor och hela familjer i förlängningen. och ingen tar över mitt jobb om jag är borta, knappt ens när jag är föräldraledig (vilket vi i femmis är läääänge...).
det är skit.
men jag vet också att det blev bättre. (innan det kajkade ur totalt när jag blev gravid, hehe.) och att jobbet är långt långt långt från the top of my list.
framför allt:
lilla älvan sover efter en härlig kväll med fingerfärg, älv-gjort regnbågsmos och mys i soffan
lilla b sparkar i magen (quite an active little type, that one)
livet är gott.
dagens indiannamn:
fint-ändå-med-så-många-grattis-o-kramar-på-en-dag (fina kollegor och barn)
