schizofreni

det är det där med att få ihop sig.
jag tycker jag alltid är någon annanstans; inte riktigt d ä r. att jag alltid känner mig lite delad, kluven, what have you.
vore fint att säga "förutom när jag är med barnen" eller åtminstone honom. det är inte sant. barnens tid upptas också den av tankar; på annat, på honom. även hans tid.
framför allt min tid.

å andra sidan: det är fan inte ofta jag HAR tid.


dagens indiannamn:
(jo, för jag har sovit emellan)
ska-försöka-ta-tag-i-det-här-nu
(och då menar jag - alas - mest praktiska ting.)

att fara med osanning

...nöden har ingen lag, eller? denna gång handlade det ju verkligen inte om nöd, dock.

orkar inte sammanfatta, oj berätta menar jag - är lite trött, men den korta historien är i alla fall att jag varit på en mycket trevlig tillställning hela kvällen (samt shoppat!) och bara velat prata om honom men inte gjort det. eller jo... men inte under fårets rätta namn, så att säga. oj, vad trött jag är. man skulle kunna tro att jag var full om jag inte visste bättre.

det blir bra att åka bort lite. ta lite paus. jag har lite svårt att få ihop mig. så jag säger som jag brukar: jag skulle behöva få ihop det med någon annan.


dagens indiannamn:
huj-vad-det-går-nu-sover-jag

bajs

ledsen, det var det första som came to mind.
det är ju det här som är det svåra. man tycker sig se saker, höra saker. skiftningar. blickar. ordval. nyanser.

...men fan att man vågar ta tjuren vid hornen och fråga.

våga fråga.
det ska bli mitt motto i ett annat liv.


dagens indiannamn:
theresnomoretoit-feg (fast en plan jag hade genomförde jag i alla fall)

shit shit shit

det här duger inte

jag måste ha en hemlig blogg

livet är roligt

svårt

och fruktansvärt läskigt.

mitt i allt detta
hyser jag hemliga hopp
om en annan väg framåt
än den jag hade tänkt mig.


dagens indiannamn:
en-kel-spå-rig (och i alla fall stundtals känns_det_bra)