din ständige följeslagare

...det lite halvt tveksamma dåliga samvetet.

älvan har i en period varit väldigt mammig och inte gärna gått till dagis (men sedan stortrivts när han väl är där).
nu igår sa han helt plötsligt att han ville till sitt dagis och imorse att han hade längtat dit.

då borde man väl vara supernöjd va? och det var jag, i bråkdelen av en sekund.
sedan kände jag ett otvivelaktigt sting av det unkna samvetet: "jo jo, det är ju faktiskt så tråkig jag är just nu." han pratar även om att han vill träffa mormor.

jag vet, jag vet, jag vet allt man skulle kunna tänka så förnuftigt i det här läget. och jag är jätteglad att han gillar sitt dagis (och mormor!) - och jätteglad för att det ju betyder att han gillar sin tillvaro i stort. jätteglad att lämna en glad och sprallig älva till dagens lek och hämta en dito efter mellis.

...men någonstans finns stinget där ändå. jag längtar så intensivt till andra tider och sörjer lite grann min sura och trötta höst. jag saknar glada o pigga mamman som faktiskt hittar på roliga saker och orkar genomföra dem.

my time will come, eh? not a day too soon, either.


dagens indiannamn:
ut-på-stan-minsann

nöjd idag

för det första var jag helt okej, snudd på grym, på jobbet. nöjda och glada barn som skuttade ut från mitt rum.
dessutom hade jag redan innan dess inlett dagen med värsta mysmorgonen med älvan, min fina pojke som somnade i sin säng igår och snusade där tills imorse - och tog sedan en bonuslur på en timme hos mig. *nöjd*
...och nu i kväll har vi lagat god och nyttig mat med flera olika grönsaker till.
tamejfan.


dagens indiannamn:
saknat-baby-b-idag (men h*n vaknade till framåt kvällen)

apetrött

...men vilken lyckad dag!
fullt med kompisar omkring oss, både åt älvan och mig.
det var härligt.


dagens indiannamn:
lite-lite-otålig-men-annars-en-okej-mamma (sammanfattningsvis)

bekännelser från en mamma på dekis

det finns nog en hel liten lista sådana egentligen.
till exempel:
* idag - när tillfälle gavs - stannade jag hemma hela dagen och gjorde ingenting utom bakade bröd. jag försökte tom sova en stund på soffan. (no such luck, however.)
* det var också ett tag sedan jag lyfte tillbaka lilla älvan till sin egen säng när han somnat i min. jag bara kan inte... jag njuter så av min lilla älva och hur mycket en liten oro än undrar hur det blir när baby b kommer så kan jag ändå inte.
* det här med städning har jag helt lagt ner.
* slackar en del på jobb också - men mest pga trevliga arbetskamrater (äntligen!).
jaa du.


dagens indiannamn:
sunka-i-soffan

homo-femmis

var på första föräldraträffen idag. det var fina mammor; några oroliga, några lugna, några man kände igen och några nya. det var trevligt. samma halvspralliga jämförande av due dates i hallen när man gick. ändå kunde jag känna mig rätt så ensam. det vore fint att diskutera hur den biologiska respektive icke-biologiska delen av släkten delar upp titlar emellan sig, hur det är att leva med någon som är gravid, hur det är att bli en riktig familj.
men jag är inte där. min fina, fina familj är inte där nu. och vad gäller mitt föräldraskap är det lite andra frågor jag vill diskutera. faktiskt. sedan är jag jätteglad för en trevlig kväll i sällskap med dem som eventuellt ska bli våra polers under nästa år - det är ju topp! men jag kände ändå lite att mitt deltagande där inte var helt klockrent.
*suck*
homo-femmis-tvåbarnsmammor in the making - finns ni? inser att jag är en liten, liten minoritet. jag skulle faktiskt vilja hitta fler.

strength in numbers.
och hela den biten.


dagens indiannamn:
trötthet-skapar-trots-ju (bit ihop, bit ihop...)