...och så finns det några undantag.
gårdagen förlöpte som följer:
storebror vaknar 06.15, vägrar att somna om och then proceeds att väcka lillebror med sin farmhand lorry.
lillebror är osedvanligt grinig men somnar efter frukost.
vi går mot stora parken med lilla cykeln i släptåg som vanligt. efter ca 100 m deklarerar älvan att han cyklat färdigt och jag går hem igen och låser fast cykeln.
väl framme är det hyfsad stämning även om jag är dito oentusiastisk. lillebror vill inte riktigt äta och är inte nöjd uppe, inte i selen heller och somnar om tidigare än väntat.
efter korv, djurtittning, cykling och klättring laddar vi för hemfärd. då kommer två killar på månbil i högsta fart, kraschar in i vagnen (med sovande räv i) och susar därifrån. efter ett par minuter ser jag att minst ett hjul har gått helt sönder, rendering vagnen helt obrukbar. jag vänder mig om mot bordet bakom (där föräldrarna sitter), dessa reser sig upp och går alltmedan jag högt och tydligt deklarerar för älvan att ungarna kört sönder vår vagn.
jag ringer runt efter skjuts hem men får till slut hjälp att böja navet så det går att köra i alla fall hjälpligt. vi släpar oss hemåt under mitt sura tjatande på älvan (eftersom jag varken vågar ha honom på brädan eller riskera att lilla räven vaknar ute).
väl hemma konstaterar jag att lilla räven har feber.
storebror äter (inte) lite middag, tittar (inte) på alfons åberg och får diverse utbrott.
puh! båda pojkar i säng.
på natten vaknar lillebror förtvivlad och vill inte äta. febern har gått upp, han får alvedon och sitta i soffan tills han till slut lyckas äta och somna om.
06.21 vaknar storebror för gott... innan jag lyckats masa mig upp har han hunnit kissa ner sina byxor (men tack och lov inget annat).
det bör tilläggas att de ringde från dagis alldeles efter lunch - lilla älvan har öroninflammation. jippi. och den lilles feber vill inte ge sig. det var den dumma doktorn på jourmottagningen. vi fick ingen penicillin. hjulen vi köpte begagnade passar inte vagnen. hjulen vi behöver är slut hos tillverkaren.
men:
det är en kort vecka och mormor står beredd i startgroparna.
lillebror är gladare idag och har skrattat mot mig men framför allt mot älsklingsbrorsan.
han är också himla mysig när han är febrig.
storebror har för första gången kunnat förklara vad som fattas honom och även han har varit mysig hela eftermiddagen vi fick tillsammans som bonus.
vi har haft roligt och pusslat med golvpusslet.
båda har somnat alldeles som rapport började.
kan det bli bättre?
dagens indiannamn:
jag-var-nere-för-räkning-men-gudarna-ska-veta-att-jag-står
(jag fixar detta)
