det är något magiskt med alfons åberg

...så fort filmen går igång somnar jag som en klubbad säl.
jag älskar den.
den är underbar.
jag kan fan inte hålla mig vaken.


en helt annan sak, som jag tänkt på många gånger men aldrig fått i skrift:
jag sörjer så ofta när jag rör mig på stan att ingen, absolut ingen, av de jag möter kommer någonsin att vara f. hur mycket jag än tycker mig se henne kommer det aldrig att vara hon. det är det mest konkreta jag har kommit på. jag kommer aldrig mer springa in i f. jag kan se henne, höra henne, hon finns på film ständigt inom mig. men aldrig aldrig kommer hon vara på stan.
jag saknar f, jag saknar henne.
hon finns med mig hela tiden.


dagens indiannamn:
trotsar-trotset-och-försöker-hålla-mig-lugn (lilla älvan har en rough patch)

idag: oro

jag skulle vilja må likadant hela tiden.
inget utrymme för oro.
tveksamheter.
funderingar.
men så är nu inte livet.


dagens indiannamn:
smitare (det går inte att komma undan)

har du någon son?

mot alla odds har jag barn. så det kunde jag stoltsera med när nya lilla sötnosen kom till mig idag.
det är faktiskt helt otroligt.
det är ju mer än ett odds jag haft emot mig, menar jag.
satan att jag fick till det.


dagens indiannamn:
må-illa-riktigt-riktigt-illa (klockrent!)

här sitter jag och ljuger

tänkte skriva att idag börjar det kännas riktigt jobbigt.
det är en fet djävla lögn.
det har det gjort hela tiden
men det liksom stegras
det finns grader
även
i helvetet.

(but - oh! - what a bitter (potentially) - sweet (hopefully) one...)


dagens indiannamn:
får-nya-favoriter (jag älskar mitt jobb)

we've got company

...och det är väl bra.
samtidigt är det jobbigt att inte kunna säga något. men det är ju i allra högsta grad mitt eget val och förutom det nervösa känns det bra. helt rätt.
- och det nervösa kommer man verkligen inte runt dessa dagar -
hade skrivit lite dagbok sist det begav sig och det piggade upp. samtidigt var det inte tillräckligt detaljerat för att jag skulle våga slappna av och börja tro är liksom en helt annan resa. herregud. och nu händer det saker jag inte vet om jag känner igen.
*suck*
jag hoppas så mycket, jag vill så mycket.
...och försöker så länge maskera min trötthet.


dagens indiannamn:
en-mjukare-mamma (jag är för lat för hårda tag.)

this is torture

i can't even be here.
let alone write.


dagens indiannamn:
softar-på-jobb (försöker få tiden att gå)

hope for the best, prepare for the worst

could someone please tell me exactly how to do that?

so far, no luck.

(i'm more into believing at this point. both ways, though.)

dagens indiannamn:
ugh-i'm-a-mess (though trying to look normal)