är barnfri i kväll och spenderar den med att titta på fina bilden av dig och tänka på hur mycket jag älskar dig. vilket mirakel det kändes som i söndags när du gungade och jag slöputtade och mamman bredvid började skoja med sitt barn - och du skrattade! som du skrattade! det var så att hon var tvungen att kommentera det och till slut började jag skratta jag med. (fast vi var småsjuka och superslitna båda två.) hur jag saknar dig när du inte är här. hur jag längtar efter att få höra dig prata igen, vad du funderar på, berätta om dina äventyr.
(och så har jag, måste jag erkänna, gått en spontantur till affären i fula träningsoverallsbyxor och köpt den där dyra chokladglassen som du inte tål samt ätit upp halva...)
hela du är ett mirakel, lilla älva.
dagens indiannamn:
trött-som-fan (helt enkelt)
