24 maj 2011

aaaargh!

jag har en strategi som jag har använt sedan barnsben:
berätta aldrig något för någon (om du inte absolut måste).
nu sedan den värsta autismen (!) och livräddheten lättat har jag slutat med det där. det händer att jag inviger folk i saker. senaste tiden har det handlat om baby svet.

...och det känns så här i efterhand som ett stort misstag. jag får så mycket reaktioner! ur alla möjliga aspekter; "nu när du precis fått näsan över ytan" (mumlat som för sig själv), "ska du verkligen skaffa fler nu när älvan verkar kräva en del" (den värsta - älvan är älvan och har varit likadan hela tiden; fö det mest lättsamma att leva med), "jag tycker två barn är fullt upp så tre går inte" (från en som har tre) und so weiter. ett par - fina - har varit positiva. den som för mig är mest betrodd avfärdade mig direkt när jag tog upp mina farhågor för att orka med älvan (för JO, jag har tänkt på det så klart); "äsch, det där kommer du klara av lätt". fint för det första och kvinnan vet vad hon pratar om för det andra.

saken är ju den att jag vacklar som bara den fram och tillbaks. å ena sidan längtar jag så intensivt efter att vara gravid (för första gången!), få det där lilla livet, se min guldduo förvandlas till en trio. å andra blir livet så mycket lättare för varje dag, finaste barnen jobbar på och allting bara rullar. tänk om ett år - då är det ännu smidigare! om ett par-tre till kan jag jogga en halvtimme utan barnvakt. svindlande perspektiv... och vad händer om det faktiskt blir mycket med älvan? eller räven, för all del. jag vet ju att skolan är nästa upptrappning av tillvaron (och det är mycket nu i förskolan).

det känns nu - med alla dessa intryck utifrån - att jag liksom inte får bestämma mig själv. som att - om jag avstår - jag inte kommer kunna släppa tanken på om det var för att alla sa det. och att - om jag försöker - jag vet vad alla tycker. och ännu mindre kan klaga någonsin. (paradoxalt nog längtar jag så intensivt efter någon att bestämma detta tillsammans MED. men det vore ju en till förälder.)

...och så är jag faktiskt lite sugen på att dejta! *s*


dagens indiannamn:
unnar-mig-dålig-arbetsmoral (ett tag)