jag har ett gott reproduktivt självförtroende

jag vill ha många barn.
jag vill bara flagga för det.
jag behöver verkligen inte föda dem alla själv.
jag har fixat två, jag sitter nöjd med det.
(det här borde egentligen ligga på qx. men jag orkar mig ju aldrig dit.)
dessutom börjar jag närma mig gränsen för vad jag pallar med på egen hand - tror jag. i alla fall rent teoretiskt.
så därför är jag öppen för alla möjliga förslag.


dagens indiannamn:
värsta-lyckade-dagen (och lite innehåll blev det också)

trött och ledsen och världens sämsta mamma

tjaa, det är väl en sammanfattning av kvällen. det är så jävla tröstlöst att vara så här trött, så här sliten, så här tråkig och så här lättretad. idag när älvan smugit upp ur sängen och hällde tandkräm över hela handfatet så blev jag så jävla arg. det hade jag inte velat bli. och inte för att jag sas 'lost it' men arg blev jag. övervägde att se till att han stannade i sängen och inte var uppe i sitt rum och grejade.
jag hämtade mig. det gjorde jag. satt en stund med honom och bekräftade att han blev ledsen när han ska ligga ensam och sova men höll fortfarande fast vid att han KAN somna själv. att han gör det varje kväll. och att det går bra.

men en bra mamma hade säkert inte ens hamnat där.

eller tänk så här:
en icke-gravid, utvilad mamma med ett barn som inte var på gång att få syskon och genomlida värsta trotsåldern samtidigt hade nog inte hamnat där.

fast inte ens det vet jag iofs säkert.

jag älskar min älva över allt annat och vill ge honom dagar som matchar det men just nu får jag bara inte ihop det. det kanske ska vara så?

(dessutom har jag en crappy vikarie på jobbet from idag. ingen bra start. han suger.)


dagens indiannamn:
tvära-kast-mellan-konsekvent-och-låt-gå (jag tvingar inte i något barn middag, det gör jag bara inte.)

mammornas ö

idag var älvan och jag på teater. vi hoppade bara på när några kompisar skulle gå, jag hade ingen koll och var inte jättesugen på pjäsen egentligen. älvan inledde dock starkt med att sitta trollbunden längst fram och uppföra en liten solodans till intromusiken. han gillade det! redan då var jag såld...
när sedan mamma-pappa-barn-leken (som jag satt och småfunderade på) övergick till mamma-mamma-barn-lek - efter glada pussar två (pojk-)bästa vänner emellan! - och älvan hoppade upp och ner av lycka, jaaa... ja, det kan jag nog inte beskriva. han var helt betagen och ville inte gå därifrån och inte jag heller, tror jag. så enkelt, så fint, blev det ett regnbågstema på pjäsen fast det var inte alls det det handlade om - precis så som jag vill ha det. ingen stor grej. bara att det råkar vara så ibland.
det var så fint.
vi var så lyckliga, jag och min älva.

annars var helgens tema trött och gnällig; i alla fall för mig. trots indragen lur på dagen så somnar han sällan före nio. dock! är det ju bättre än elvatiden och bara med mig; en timme till för mig och han somnar själv. jag försöker bita ihop och tänka att det går över. det kommer att ordna sig. om inte annat så kommer jag bli piggare.

någon gång i livet.

en liten nyhet: älvan är medveten om att baby b ska bo här hos oss. samt att jag blir bebisens mamma. mer än jag visste. men det framkom under dagen.


dagens indiannamn:
mammamamma-simmandes-ut-till-ön (jag och älvan och vår växande familj)

din ständige följeslagare

...det lite halvt tveksamma dåliga samvetet.

älvan har i en period varit väldigt mammig och inte gärna gått till dagis (men sedan stortrivts när han väl är där).
nu igår sa han helt plötsligt att han ville till sitt dagis och imorse att han hade längtat dit.

då borde man väl vara supernöjd va? och det var jag, i bråkdelen av en sekund.
sedan kände jag ett otvivelaktigt sting av det unkna samvetet: "jo jo, det är ju faktiskt så tråkig jag är just nu." han pratar även om att han vill träffa mormor.

jag vet, jag vet, jag vet allt man skulle kunna tänka så förnuftigt i det här läget. och jag är jätteglad att han gillar sitt dagis (och mormor!) - och jätteglad för att det ju betyder att han gillar sin tillvaro i stort. jätteglad att lämna en glad och sprallig älva till dagens lek och hämta en dito efter mellis.

...men någonstans finns stinget där ändå. jag längtar så intensivt till andra tider och sörjer lite grann min sura och trötta höst. jag saknar glada o pigga mamman som faktiskt hittar på roliga saker och orkar genomföra dem.

my time will come, eh? not a day too soon, either.


dagens indiannamn:
ut-på-stan-minsann

nöjd idag

för det första var jag helt okej, snudd på grym, på jobbet. nöjda och glada barn som skuttade ut från mitt rum.
dessutom hade jag redan innan dess inlett dagen med värsta mysmorgonen med älvan, min fina pojke som somnade i sin säng igår och snusade där tills imorse - och tog sedan en bonuslur på en timme hos mig. *nöjd*
...och nu i kväll har vi lagat god och nyttig mat med flera olika grönsaker till.
tamejfan.


dagens indiannamn:
saknat-baby-b-idag (men h*n vaknade till framåt kvällen)

apetrött

...men vilken lyckad dag!
fullt med kompisar omkring oss, både åt älvan och mig.
det var härligt.


dagens indiannamn:
lite-lite-otålig-men-annars-en-okej-mamma (sammanfattningsvis)

bekännelser från en mamma på dekis

det finns nog en hel liten lista sådana egentligen.
till exempel:
* idag - när tillfälle gavs - stannade jag hemma hela dagen och gjorde ingenting utom bakade bröd. jag försökte tom sova en stund på soffan. (no such luck, however.)
* det var också ett tag sedan jag lyfte tillbaka lilla älvan till sin egen säng när han somnat i min. jag bara kan inte... jag njuter så av min lilla älva och hur mycket en liten oro än undrar hur det blir när baby b kommer så kan jag ändå inte.
* det här med städning har jag helt lagt ner.
* slackar en del på jobb också - men mest pga trevliga arbetskamrater (äntligen!).
jaa du.


dagens indiannamn:
sunka-i-soffan