idag var älvan och jag på teater. vi hoppade bara på när några kompisar skulle gå, jag hade ingen koll och var inte jättesugen på pjäsen egentligen. älvan inledde dock starkt med att sitta trollbunden längst fram och uppföra en liten solodans till intromusiken. han gillade det! redan då var jag såld...
när sedan mamma-pappa-barn-leken (som jag satt och småfunderade på) övergick till mamma-mamma-barn-lek - efter glada pussar två (pojk-)bästa vänner emellan! - och älvan hoppade upp och ner av lycka, jaaa... ja, det kan jag nog inte beskriva. han var helt betagen och ville inte gå därifrån och inte jag heller, tror jag. så enkelt, så fint, blev det ett regnbågstema på pjäsen fast det var inte alls det det handlade om - precis så som jag vill ha det. ingen stor grej. bara att det råkar vara så ibland.
det var så fint.
vi var så lyckliga, jag och min älva.
annars var helgens tema trött och gnällig; i alla fall för mig. trots indragen lur på dagen så somnar han sällan före nio. dock! är det ju bättre än elvatiden och bara med mig; en timme till för mig och han somnar själv. jag försöker bita ihop och tänka att det går över. det kommer att ordna sig. om inte annat så kommer jag bli piggare.
någon gång i livet.
en liten nyhet: älvan är medveten om att baby b ska bo här hos oss. samt att jag blir bebisens mamma. mer än jag visste. men det framkom under dagen.
dagens indiannamn:
mammamamma-simmandes-ut-till-ön (jag och älvan och vår växande familj)
