idag, det måste jag bara säga

har jag varit på så otroligt dåligt humör.
samtidigt som det varit en produktiv dag mitt i all stressen.

...men så många fler såna här dagar vill jag då rakt inte ha.


dagens indiannamn:
leka-proffsig-igen (och det lät bra idag)

jag vill ha ett barn till

jag vill att älvan ska få syskon
jag vill kunna bli gravid igen
jag vill egentligen inte vänta särskilt mycket till

jag
vill
ha
barn
nu

(eller åtminstone snart sätta igång.)


dagens indiannamn:
längta-längta-längta (men mest efter älvan idag)

byggare bob är livsfarlig och jag är jävligt macho

...för en vilt kastande tvååring (är han snart!) kan utverka ett försvarbart jack i sin mammas näsa. det kan jag säga.
med allra största sannolikhet.
vinterbadade med jobbet idag. eller snarare: inför jobbet. de andra vaktade ungarna (som förvisso vinterbadade de med) och jag hoppade i. flera gånger. simmade runt en liten stund. doppade huvudet. pratade efteråt om hur skönt det - mot alla odds - var.
och allt det där var på alla sätt sant. det var det.
men tyvärr går jag också igång på hela den där macho-grejen. om att "vara mer karl". skulle jag verkligen vara man vore det vidrigt.
gäller detsamma nu?
*fundersam*


dagens indiannamn:
äntligen-lusfria! (akta er för förskolor...)

när jag söker på femmis får jag upp f

...det är fan inte lätt att jobba deltid
...att en natt kan göra så stor skillnad! (åt det dåliga hållet då)
...mat är gott när man är sugen (och annars inte)
...satan att jag lyckades hålla vikten genom semester-jul-o-förkylnings-träsket
...älvan är bussfreak och har min queerkönsostereotypa uppfostran misslyckats?

spridda tankar från idag.

dagens indiannamn:
inte-ett-rätt-i-planeringen (men tack och lov gick dagen)

jag har någon slags gnagande oro i kroppen

jag vet faktiskt inte varför.
vi har varit supereffektiva idag; plockat, skurat spis, köks- och badrumsväggar, torkat alla skåp inklusive micro och kylskåp, tvättat, dammsugit, våttorkat, torkat handfat, skurat toalett, organiserat om stolar som stod i vägen, handlat, lagat mat och frusit in, bakat bröd och eh... kollat på skidskytte. *s*
allt det är jag nöjd med.

men det är det här lilla syskonet jag hoppas så på som ligger och gnager. är det rätt tidpunkt? borde jag vänta? kommer jag bli gravid? kommer jag orka med två? vill älvan verkligen ha syskon? hur viktigt är det med biologin?

det är ju supersvårt. därför att för mig går allt from NU bra men det är ju vad lilla älvan (och syskonet - shit! jag har inte ens tänkt på att jag också ska väga in syskonet i detta, herregud min skapare) kan tänkas tycka om fem-tio-femton-trettio år som egentligen spelar roll. och hur fan vet man detta???


dagens indiannamn:
en-amazing-jävla-städ-evelyn (funderade jag på att anställa där jag stod med trasan)
(för nä, städning är i n t e kvalitetstid)

den där glasartade blicken

jag går lite som på halvfart. eller... nja, mer liksom lite avstängd.
har fortfarande inte riktigt fattat.
men sorgen är inte alls lika akut. det blossar väl upp igen till begravning. däremot är sorgen för familjens skull konstant. jag kan inte ens föreställa mig.

men jag fick ändan ur och skrev alla de där papprena jag ville ha skrivna för älvans skulle om något händer mig.
en stor mängd tårar.
även där.
fast hellre att han får med sig de där orden än att de aldrig blir sagda.
jag försöker tänka så. och hoppas att jag kan bränna allt det där om sisådär fyrtio år. eller snarare att älvan gör det.
vi tänker så.


dagens indiannamn:
improviserar-och-det-går-okej

hon är borta

hon var borta redan när jag skrev här igår. de stängde av allt och hon somnade in.
det som var hon var borta sedan länge redan då.
och jag vet det nu.
jag försöker ta in det.
men så många delar av mig vägrar och vill tänka att det fortfarande en chans till missförstånd.
av alla människor i den kretsen - inte hon.
inte hon.
hon var en god kraft i världen och en trygg punkt för mig och andra, alltid.

fina, fina f.

och dagen har varit en konstig mix av svårmod och tårar och förvånansvärt kreativ och konstruktiv jobbanda. jag har fått en massa gjort. det är helt galet. egentligen vill jag ju bara gråta och skälla på henne att hon ska se sig för när hon kör.

men det är ju ingen mening med det.


dagens indiannamn:
jaa-du-det-vet-jag-faktiskt-inte