jag vet faktiskt inte varför.
vi har varit supereffektiva idag; plockat, skurat spis, köks- och badrumsväggar, torkat alla skåp inklusive micro och kylskåp, tvättat, dammsugit, våttorkat, torkat handfat, skurat toalett, organiserat om stolar som stod i vägen, handlat, lagat mat och frusit in, bakat bröd och eh... kollat på skidskytte. *s*
allt det är jag nöjd med.
men det är det här lilla syskonet jag hoppas så på som ligger och gnager. är det rätt tidpunkt? borde jag vänta? kommer jag bli gravid? kommer jag orka med två? vill älvan verkligen ha syskon? hur viktigt är det med biologin?
det är ju supersvårt. därför att för mig går allt from NU bra men det är ju vad lilla älvan (och syskonet - shit! jag har inte ens tänkt på att jag också ska väga in syskonet i detta, herregud min skapare) kan tänkas tycka om fem-tio-femton-trettio år som egentligen spelar roll. och hur fan vet man detta???
dagens indiannamn:
en-amazing-jävla-städ-evelyn (funderade jag på att anställa där jag stod med trasan)
(för nä, städning är i n t e kvalitetstid)
