...funderar jag lite på idag. hur skiljer man den från den Stora Tröttheten, Tvåbarnschocken eller bara lite allmänt ensamföräldraskap? vad det än är tycker jag det är så svårt att skaka av sig (mig) det där trött-täcket, sur-filten eller vad det nu är. ständigt lite i halvdvala. inte jätteskönt att ha barnvakt, inte jättelätt att ha barnen - och nu är jag ständigt arg på jobbet också (alla är dumma). några veckor nu bara så drar vardagen igång med nästa grej: jobb o dagis. två dagis, tyvärr. men ändå - en ny vardag.
föräldraledighet verkar inte vara min grej. fan. det är ju hemskt att inte förmå vara hemma med sina barn. men just i det fallet vore det så fantastiskt underbart att ha någon att dela ledigheten med. eller i alla fall någon som kom hem mot slutet av dagen... det saknar jag inte nämnvärt när jag jobbar, men nu...
å andra sidan flyter mer konkreta tankar på baby svet runt i skallen nu; när skulle man försöka, var skulle barnen vara, hur skulle man lägga upp det... man är ju jag förstås. hyser inga hopp om att ha hittat en medförälder då. kanske när de blir tonåringar?
*smirk*
lite en sån dag idag.
dagens indiannamn:
måste-ta-tag-i-nattvanor (snart)
