ensam kväll i kväll.
ser fram (i alla fall rent bokstavligt) mot en ensam dag imorgon också. ur vuxenperspektiv, då.
pratade med kära vännen lilla mån-mamman idag och inser än en gång hur priviligierad jag är. inte bara ur ett u-land/i-landperspektiv - vi har mat på bordet, vi har ett bord! - utan också här i lilla västvärlden. jag har bra ekonomi, jag har nätverk, jag har en underbar liten älva. och jag har stabilitet runt omkring för att ta hand om honom. men det är så sårbart, så sårbart och jag förstår henne så väl att det krisar ihop sig när det händer saker.
även banala grejer som lite feber. det är tungt när ingen kommer hem till middag ibland.
en annan sak är att lilla gubben flöt själv i djupa bassängen idag, iförd vackra omatchande puffar. vilken rackare! klänger sig fast för kung och fosterland i den lilla och flyter fritt i den stora - hur förklarar man det?
bästa bästa helgen - med bästa bästa barnet.
dagens indiannamn:
pendla-ändå-mellan-tokglädje-och-tröttotristheten
ps. har ändå nytt hopp om mammaledighetskompis! en som vore kanoners, dessutom. :)
