var att gå på junibacken när alla andra var där. av någon konstig anledning. och de var också sjukt otrevliga! inte mot mig kanske men sådär allmänt. det var helt galet. jag hatar folk ibland. alltså folk som i folk-samling. sedan blev resten av dagen helt kaiko aswell. men lillgurkan och jag avslutade i alla fall det hela med ett soff-mys.
...och idag var vi helt sega. en mycket bättre dag. jag fick lite tvättat dessutom. ska ju ut i veckan, herregud.
det jobbiga är att jag anar lite hur jag kommer att reagera på hela trotsgrejen. inte alls så som jag hade velat. superpedagogen som alltid har med sig banan till ica maxi. ditt kompetenta barn-fantasten som erbjuder den trilskande älvan två bra alternativ. tjolahopp-mamman som skrattar och gör på det helt andra sättet när ingenting funkar.
det är liksom bara inte jag.
tyvärr.
känner ändå att jag har vaknat igen lite. inte fan är jag där än... men det är bättre än innan.
(haha, så pang på nästa barn bara! *asg*)
dagens indiannamn:
men-ändå-rätt-så-lättirriterad
