...eller det vet jag ju inte när jag tänker efter. men med hjälp av imdb.com har jag i alla fall lyckats konstatera att varken han eller hans syskon är mina barns donator. så var det med det. men tänk att heta bill günther istvan - det namnet skojar man faktiskt inte bort!
lilla älvan är filmfri. han vill inte titta. han har kommit över den där filmfrossan. det bästa av allt - det har jag med! livet flyter på här hemma och jag känner inget behov alls av att han ska titta. vi tittar ofta en stund tillsammans till vällingen (max en halvtimme!) men inte ens det alltid. det känns sååå bra... försökte komma på vad vi gör i stället, vi har varit hemma ett gäng eftermiddagar och helgförmiddagar och tiden bara går. vi spelar spel, klipper och tejpar, bygger slott, leker med bilar, pusslar golvpussel, läser böcker, leker katt i sängen och pratar med varandra.
nu i kväll hade vi ett långt samtal om hur barnen är mot varandra på dagis, vilka som är snälla och vilka älvan vill leka med - aldrig dom man tror! nu var det en tjej i femårsgruppen som han lekte allra helst med, tror knappt jag sett henne i närheten av honom... nåja. så länge han upplever att de har roligt så. älvan är så underbart duktig på att verbalisera precis hur vi är (för i dessa aspekter är vi väldigt lika); hur han inte vill prata med folk han inte känner och vilka han tycker han känner och inte. jag hoppas innerligt att han får utrymme att vara precis så, att han inte känner sig tvungen att bli supersocial - samtidigt som jag vill ge honom verktyg att vara det när han vill. det är sannerligen inte lätt detta!
ett annat tacksamt inlägg för dagen är att vår nya barnvakt visade sig vara den fina tjejen som redan lekt en hel dag med räven och att hon räknat ut att vi var vi! jag gillar henne, räven gillar henne och bäst av allt var att älvan kommenterade att han redan kände henne - ett toppbetyg! (jag menar - räven gillar ju alla...)
stoj och lek hos bästa kompisen.
supergod chokladkaka som älvan bakade nästan själv (utan komjölk skrev han så ordentligt på sin karta först).
synd bara att jag lost it när de inte ville sova men jag hoppas att vågen ändå väger över åt det bra hållet. trots en pigg och glad dag räcker jag inte ändå fram ibland - ännu! om det går åt det här hållet fortsatt så kommer jag nog dit igen en dag. (och då är det dags att ta sig en funderare på baby svet tror jag minsann, hehe.)
dagens indiannamn:
glad-och-full-av-planer (sånt gillar vi!)
