då var man fertil igen

...det känns lite bisarrt. tänk att få nästa unge när räven är... 16 månader? herregud!

de säger att vi närmar oss toppen och jag vet inte vad jag ska hoppas. svininfluensan går i ett; alla tidningar, alla rapport, alla aktuellt. måste erkänna att jag - när jag tänker på det - är jätteorolig, ska vi hinna vaccineras? ska barnen få vaccineras? råkade halka in på debatt igår och blev faktiskt lite lugnare, svensk sjukvård (ja! sverige är bäst!) är bra, vi har läget under kontroll, svenska myndigheter bestämmer saker och gör en hemsida tillsammans. det känns bra. jag gillar myndigheter (tills de blandar sig i vad jag vill göra, hehe).

annars: älvan tar all världens problem på sina axlar och jag förtvivlar. med en natts sömn på saken känns det som han utforskar världen och lite mer komplexa orsak-verkan-samband. dessutom hävdar han bestämt att han är lika stark (och tokig!) som pippi så jag tror han klarar sig. =) lilla räven är supersnorig och sover lite hackigt - annars glad och aktiv som vanligt; min fantastiska lilla krigare till pojk.


dagens indiannamn:
ska-försöka-tänka-budget (men gud, vad det är tråkigt!)

en liten tår såhär en lördagseftermiddag

herregud... min lilla älva har blivit stor. helt plötsligt. utan att jag märkte det. idag har han favoritkompisen här (som ville komma hit ensam) och de leker båt och film och hej-kom-och-hjälp-mig i sovrummet - helt på egen hand!

nu sitter de i badet.
lillebror sover (och snusar ljudligt).

själv sitter jag här och känner mig lite överflödig - på ett alldeles underbart vis.


dagens indiannamn:
älvans-mamma! (ropar kompisen)

jag saknar baby svet

...det är trean det. jag har två fantastiska barn. det bästa jag gjort. osv. men starten på tvåbarnslivet - och för all del även fortsättningen - gör att jag tvekar något oerhört om jag skulle orka med trean själv.

visst, man kan träffa någon.

osv...

men också kan man kanske hoppas att man orkar mer när älvan o räven är lite större? att om man väntar lite längre så går det?

jag har alltid velat ha många barn. och hur mycket jag än älskar mina grabbar finns det en liten liten sorg efter en trea som aldrig kanske blir.


dagens indiannamn:
effektiv-bestämd-tar-kommando (ja, jag har jobbat)

lite h, lite b och så en liten släng av t

haha, jag har en hemlis. till och med för hemlig för att hamna här. men också - som så många gånger förut - något som aldrig någonsin kommer att hända. hrmpf... rätt roligt ändå faktiskt.

dessutom har jag en liten älva som idag varit blöjfri heeela dagen för första gången någonsin. en liten olycka men annars perfekt! han har slutat med blöjor (igen) den här veckan men velat ha blöja någon del av dagen oftast - alternativt genererat åtminstone 2-3 helombyten. icke så idag! det går i alla fall framåt...

anar tänder på söta fina räven. konstaterade även idag att han i vissa fall skrattar ända fram till the bitter end - då är det bara att lägga ner honom så sover han. vilka a-barn jag har fått! ;)

annars rätt så slut efter kombinationen tidiga morgnar (á la kvittrande räv at 5 am) och heltidsarbete - jävlar vad det går... längtar efter jobbet igen dock. jag är inte gjord för mammaledighet, halvtid skulle vara perfekt tom nu när det går så himla bra.


dagens indiannamn:
prata-ihjäl-de-nya (gör det bara!)

"jag vill inte kissa, jag kissade så mycket igår"

vi är igång med blöjfriträningen igen. sedan igår. och lilla älvan är fantastiskt underbar där han står och vägrar gå på toa med ovanstående motivering. (det bör noteras att "igår" är hans stående tidsuttryck och kan användas för nästan när som helst inklusive framtid.) men här hemma har han nu varit torr en och en halv dag! jag är överlycklig. pottormen blir allt glittrigare (glittriga klistermärken så klart!). lilla älvan ser lite trött ut - men vill för allt i världen inte ha blöja just nu. dessutom är han märkt av dagisstarten idag.

...vilken var - måste jag säga - en succé. lämningen tog 45 minuter men var precis vad jag tänkt mig och det hela gick lugnt, för att inte säga finfint, till. älvan tog tiden på sig och sprang sedan iväg utan att ägna oss en blick. räven och jag hade en härlig dag här hemma (jag låg och läste i 1,5 timme!) och klockan tre var det dags att ses igen. för första gången någonsin berättade älvan något spontant från dagis, sooom jag har frågat i två år nu!, nämligen att de hade målat på dagis. han fällde också en spontan kommentar på väg därifrån att "hit vill jag gå fler gånger". ett utmärkt betyg från min lilla älva!

lilla gubbsen, han vill bli så stor samtidigt som det är tungt för en liten treåring. han är ju på väg på en himla massa sätt men han är långt ifrån där. han tar på sig en massa i storebrorrollen också; han vaktar räven, leker med räven, tar emot räven så han inte slår sig och kramar om honom när han gråter. tack och lov trycker han också in en kudde i huvudet på räven, puttar bort räven från sina leksaker, nyper räven i ansiktet och tar alla hans grejer. det känns lagom. ändå. på det hela taget.

senaste nytt för räven är att jag anar tänder på uppgång. ett himla humör, tuggande, dreglande samt sovande. inte helt harmoniskt men spännande med något nytt. just det, han ställer sig upp också förstås. tar ett par små steg - och ramlar. han har inte fått kläm på det där med att sätta sig ner än. älvan tog det mer en sak i sänder och kunde det ordentligt - räven han racear (?) på.

så.
nu är ni väl uppdaterade.
sommarlovet är slut.
det har varit en underbar sommar.
nu ska det väl bli höst?


dagens indiannamn:
lite-trött-men-annars-kompetent-och-gosig (till och med)

en bra lunk

tycker vi har kommit in i det ett tag nu faktiskt. (kan det bero på att grabbarna två dagar i rad sovit till nästan halv nio, månne?) jag är inte supersur hela tiden, bara det, och när jag blir det kan jag lättare snap out of it.

lilla räven är en alltmer aktiv deltagare i vårt familjeliv, han vill helst av allt laja med älvan heeela tiden, ha allt som älvan har och göra allt som älvan gör - lite frustration ibland men framför allt ganska lättroad. (bara man fiskar fram älvan.) räven gillar vår vardagslunk, leka på golvet, äta lite då och då - han är nöjd med det mesta. var mina barn fått den där nöjdgenen ifrån är ibland lite av ett mysterium. (höll på att skriva nördgenen och den vet vi sannerligen var den kommer ifrån, alla danskar står helt utan skuld...) räven är jäkligt kul. en kul kille.

idag gjorde vi söder med en god vän, upptäckte en park som var lagom kul/tråkig, åt glass och busade. lilla älvan har börjat kommentera sina bus med "nu är jag lite busig mamma" och jag bara smälter.

harmoni.
ha ha.
undantaget stresshandlingen vid middagstid då. (varför handlar alla då? det är ju en superdum tid.)

nu lovar jag att vi är busy ett tag och ni slipper några sludderinlägg här på bloggen. man ska aldrig säga aldrig men förhoppningsvis har vi annat för oss. puss så länge!


dagens indiannamn:
mer-jobb-än-mamma (hjärnan går igång, eh)

en plötslig bloggsvada

(ska nog ingen hoppas på precis men ett litet inlägg i alla fall.)

lilla räven kan nu ta sig fram åt alla håll (lite dragande, lite puttande, lite snurrande så går det fint). lilla älvan å sin sida verkar äntligen ha blivit lite piggare efter en rejäl semestertrötthet. däremot sitter han i soffan just nu och softar men det är inför en kommande kusininstormning så det må vara hänt.

...och veckornas vecka är ju på gång. denna gång räknar jag stenhårt med att hänga lite på öppen förskola, kanske kanske engagera mig lite om inte politiskt så i alla fall pedagogiskt samt vara skittrött i princip hela tiden. hur låter det? forna tiders raggmål, däremot, känns enooormt avlägsna. (tråkigt nog, tror jag.)

suck.
äsch.


dagens indiannamn:
fejar-och-står-i (konstigt nog)