...lite, lite i alla fall. kanske. det kanske har vänt lite.
igår: hade värsta superdagen med fina vännen a på långväga besök. mådde illa så jag inte ville finnas.
idag: jobbar, småstressar, trycker i mig mjölkprodukter. mår ändå helt okej. nästan hyfsat. (men spyan står i halsen så klart.)
det stora revolutionerande är ändå att jag utan att sova på dagen orkade stanna till i lilla parken med älvan på vägen hem - och till och med springa uppför backen!
dagens indiannamn:
så-då-oroar-jag-mig-i-stället (är jag kanske skengravid?)
